Tillbaka till vardagen efter en hektisk helg!

Efter vår hektiska helg är det nu vardag igen. Ungarna börjad skolan idag och jag kunde som vanligt åka och hälsa på dig Christian när jag lämnat dem i skolan. Jag stannade inte så länge idag för det var värst vad ni grät däruppe, jag blev alldeles blöt! Kan tänka mig att det var tårar av skratt över något tokigt skämt du drog? Men nu får ni faktiskt lugna er däruppe för annars flyter vi bort här nere!

Om du bara visste Christian vilken respons vi fått på alla artiklar om dig! Och det har bara varit positiv sådann. Jag var helt slut efter helgen! Men jag ska fortsätta att kämpa på för jag är säker på att det gör nytta och att några iallafall tänker till lite.

I Expressen och Kvällsposten hade de med länken till www.tillminneav.se och den hade så många besök under söndagen att den inte gick att komma in på under några timmar! Mats som startade denna sidan berättade att under tre timmar hade en hel månads trafik förbrukats på sidan! Jag tycker att det är fint att så många har hittat den och att det är så många som lägger in sina kära änglar där.

Christian jag saknar dig mer och mer för var dag som går! Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!

Puss och kram Mamma.

10 svar to “Tillbaka till vardagen efter en hektisk helg!”

  1. barbakvinna Says:

    Jag beundrar er styrka. Jag kollade nyss på flight 93 och när dottern skulle ringa sin mamma och ta farväl. Då började tårarna rinna. Min dotter kallade mig blödig men en dag då förstår hon när hon har skaffat barn. ”Att ett mammahjärta kan gå sönder”

  2. Camilla Says:

    Du är en stark mamma som orkar gå vidare, är själv en mamma till 2st barn. Mycket bra att ni har gått ut i media det kanske kan förhindra att flera tar sitt liv. Tycker att du formulerar dig bra i skrift man kommer så nära att man inte kan låta bli att gråta.

  3. Anna Dabrowski Says:

    Hej Pernilla, beklagar av djupet av mitt hjärta Er tragedi och sorg. Jag tycker att det är starkt och bra gjort av er och gå ut med er situation i media. Det är dags att Sverige öppnar upp ögonen för denna jävulska pokerera. Jag tror tyvärr inte att Christian var den ende i detta land som går i jobbiga tankar. Att ta upp debatten offentligt kommer rädda liv!

  4. Björn Says:

    Hej PernillaKan inte hur jag än försöker riktigt förstå din sorg. Fast jag själv nyligen gått igenom ett liknande trauma som du utsatts för. Men mín son överlevde sitt självmordsförsök, och hans spelberoende blev avslöjat. Detta hände för c:a ett halvår sedan, en lång o vinglig resa påbörjades därmed för att få honom på fötter igen. Tycker verkligen det är dags att detta problem med Internet och pokerspel uppmärksammas, eftersom det tydligen så lätt skapar spelberoende. Och det är ju främst unga människor som drabbas Som är närstående anar man oftast absolut ingenting innan det är för sent. Tack för att du orkat och vågat offentliggöra dina upplevelser. Känner verkligen med dig och hoppas att du orkar gå vidare trots din stora sorg. Instämmer helt med Anna Dabrovski, att ta upp debatten kommer att rädda liv!

  5. Anonym Says:

    Tack för svar!Har läst om din son i tidningen o lite på nätet o så. Han verka ha varit en härlig kille! Känner mkt med er, min bästa vän tog livet av sej den 19 nov… Kram på dig

  6. yggos Says:

    Vart lite nyfiken o var ut och kollade, det gör mig ont för er skull, jag ryser vid tanken att förlora ngt av mina troll, jag fattar inte hur man ska fixa och kunna gå vidare!?! Men jag tyckte det var fint att ni bar urnan en bit var.Jag kan bara skicka massor av varma o tröstande kramar. /elisabeth

  7. Marie-anne Says:

    skickar dig en varm kram , var stolt över dig, det är christian. så tänker jag när jag gör något bra. nu är marcus stolt över mig. kram från marie-anne mamma till marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

  8. Jessica Says:

    Vill bara säga att dina bloggar är fina och det måste vara jobbit för er!! Fortsätt vara så stark..det har gjort inflytande på mig…Kramar Jessica

  9. Vanja Says:

    Råkade hamna på din blogg för nån månad sen när jag var i en ledsen period. Min pojkvän slutade leva för tre och ett halvt år sedan och saknade försvinner aldrig, men nu känns livet bättre. För det mesta iaf. När jag såg Aftonbladet kändes det nästan som om jag känner er, fast jag inte gör det alls. Konstigt hur det blir när man läser andras bloggar…Vill iaf ge dej en virtuell kram. Tycker att ni gjort rätt som berättat. Alltför många blundar och vill inte höra, men att kunna prata om svåra saker hjälper en själv och andra att bearbeta, gå vidare och ibland förhindra att det händer igen. Varje liv är värdefullt.Kram!

  10. Anna Dabrowski Says:

    Jag jobbar med media. Du som är i kontakt med familjer som drabbats av samma situation som Er. Det kanske finns fler som vill berätta sin historia. Så kan man ge ut en minnesbilaga?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: