Christians änglamamma / Saknar dig så!

                          

Christian jag saknar dig något så obeskrivligt mycket. Var uppe en stund hos dig i morse när jag hade lämnat Sarah och Adam i skolan. Pratade en stund med dig och berättade hur mycket jag älskar dig.

Saknaden blir större och större för varje dag! Hur mycket kan saknaden växa?

Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!

Puss och kram min änglason. Mamma

                            

 

10 svar to “Christians änglamamma / Saknar dig så!”

  1. Rode Says:

    TACK, TACK TACK för ramsorna! Det är guld värt! Nu kan jag hjälpa min dotter med läxorna….KRAMAR!

  2. Susann Says:

    Ja du Pernilla vad ska man gör åt denna saknad ?Man blir nästan lite (tokig) på sig själv .Inte så konstigt .Min dag blev ganska upp o ner .Men jag lovade ju att göra den så kjus jag bara kunde .Och sen alla här på bloggen ett sånt stöd jag fick utav er alla.Det värmer i mitt hjärta och själ.Tack .Kram Susann Jonnys ängla mamma

  3. Pernilla Says:

    Ja du Susann, kan man göra något åt saknaden? Tror inte det utan den kommer alltid finnas där och just nu växer den för varje dag.

  4. Lisbeth Says:

    (((Kramar om)))Mvh Lisbeth

  5. Carola Says:

    Saknaden kommer du alltid att ha, konstigt vore ju annars. Det fattas ju en del av dig.Kramar om dig//Carola

  6. smultronkiwi Says:

    Om natten kommer saknaden… Och vad kan man göra åt den?? Vet inte. Det finns inte några svar. Kram….

  7. Mia Says:

    Såg att du är i HP idag, skall läsa det nu innan jag lägger mig för att sova. Ja, vad skall man göra åt saknaden. Kram

  8. kattis Says:

    Hej.Jag knackar försiktigt på och undrar om jag får komma in?Är det ok att maila dig och ”prata lite” då och då? Har läst om er och tänkt/tänker mycket på dig/er.Kram / Kattis

  9. Min son Magnus 1979-2004 Says:

    tänker mycket på Dig…………och det värsta är att saknaden blir bara värre och värre, men eftersom jag är mitt i det 2 år och 8 månader den 28 maj, så förstår jag hur du känner det. Första tiden kom jag knappt i håg, jag bara skrev och skrev på datan ”breven till Magnus” som snart är en bok, hoppas jag, försök att gå och tala med någon, diakonissan på din hemort, eller någon annan, för det behövs, men du kanske har fått bra hjälp. Du behöver prata prata och prata om detta länge.Jag var med i en stödgrupp som diakonissan h ade startat för föräldrar som förlorat sina barn, jag var där ca 4 gånger, det var helt ok., men jag kände att jag blev mer hjälpt av att sitta enbart med diakonissan.Pröva dig fram vad som är bra för dig, starta en insamlingssstiftelse, det gjorde jag, starta något annat som kan hjälpa andra, gör vad som helst som får dina tankar att rehabilitera sig , steg för steg…..kramar Magnus mamma, jag finns här för dig om du vill något.

  10. Pernilla Says:

    Kattis: Klart du får både titta in och maila om du har lust! Klicka bara på ”skicka mail” längst upp till vänster.Kram Pernilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: