Värsta veckan på året

När man förlorat ett barn blir det helt plötsligt så många dagar eller speciella datum som på något sett påminner, som gör ont, som är jobbiga.

Onsdag, vecka 44, höstlov, året är 2006. Då för tre år sedan inföll denna dagen den 1 november.

Idag onsdag, vecka 44, höstlov är det tre år sedan jag såg dig och pratade med dig i livet för sista gången! 

På fredag, vecka 44, höstlov är det tre år sedan vi hittade dig, du var inte längre i livet.

På tisdag den 3 november är det din ängladag, den tredje! 3 år av otrolig saknad och aldrig mer kommer livet att bli som det var.

Har jag verkligen levt tre år utan ett av mina barn? Svaret är nej! Jag har inte levt och jag lever inte…jo jag finns här men jag lever inte…inte som förr…jag lever inte fullt ut…jag lever inte för min egen skull…jag lever för de barn jag har kvar.

Jag saknar ett av mina barn så otroligt mycket…hur ska jag kunna leva fullt ut då…jag lever med sorgen i mitt liv…i min vardag…i varje andetag. Vissa dagar är det lite lättare att andas men vissa dagar gör varje andetag så ont, så ont och just dessa dagar gör det extra ont.

Christian jag saknar dig så otroligt mycket! Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen.

2 svar to “Värsta veckan på året”

  1. Leena Says:

    Kramar om dig…

  2. Hjalmar Says:

    När en ung fin person som du tar sitt eget liv eller omkommer såfinns det bara en sång som kan få oss att förstå vad somhänder och hur personen stiger till himlen i fridhttp://www.youtube.com/watch?v=EMRLKtkE38Qdet är en såndär låt/video du bara ser på mtv en gång sen serdu den aldrig merjag tycker din minnesida om din son var så vackert gjordoch jag känner alltid oerhört för föräldrar/syskon/vänner somförlorat en ung i dessa svåra tider jag minns då man först läste om din son i tidningen du vet att de fanns en tid i allas liv då man inte ora sig för nåttde ”goda samhället” och drömmarnas tid är överatt rättvisan segrar är bara sagor som kan berättas nu mera jag är bara 26 år idag men har de första 10 åren som gått av 00-talet (som verkligen var ett decenium på samma sätt som 80 och 90-talet) redan hunnit känna flera år av sorg/undran över de unga döda jag vet iofs att det finns en fin himmel där uppe där du en dag ska fåmöta din son och jag kan lova dig ni båda längtartake care//Hjalle

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: